Sista helgen är över och sista veckan i Amman är påbörjad. Denna veckan är jag tillbaka på Al-Masar och det känns toppen! Långa men roliga dagar. Idag har jag dock varit väldigt trött efter helgens äventyr!
Torsdag morgon begav jag mig mot Petra. På bussen träffade jag två kvinnor som jag lärt känna på min förra helg-resa så detta var en positiv överraskning! Det kändes väldigt skönt att ha någon att dela denna upplevelsen med för Petra var fantastiskt! Det går inte riktigt att beskriva med ord och knappt med bilder heller, men jag ska försöka. Petra är en enorm turistattraktion och ett av världens sju underverk. Det är också en plats som är väldigt mycket större än man tror. Jag trodde att Petra i princip bara var the treasury (se bilder nedan) men den antika staden fortsätter en mil in genom bergen. Jag hade tyvärr inte tid att utforska hela Petra så jag får nog åka tillbaka någon gång 😊 Den ca 2-3 km långa vägen till the treasury kallas the siq, det är en slingrig väg mellan täta berg med helt otroligt vackra bergsformationer! Att promenera här var helt magiskt, det var verkligen speciellt. När man sedan börjar skymta the treasury i slutet. Det är fantastiskt!
Petra fortsätter som sagt sedan med en gammal teater och många gamla gravar i bergen. Petra är också fullt av påstridiga försäljare som vill sälja allt från mynt till åsneturer, detta drar tyvärr ner stämningen lite.. På kvällen begav vi oss tillbaka för ett evenemang som kallas Petra by Night. Tre kvällar i veckan lyses the siq och the treasury upp med ca 1000 levande ljus. Väl framme vid the treasury bjuds det på te och livemusik, väldigt mysig och speciell upplevelse som jag är glad att jag inte behövde göra själv. Efter eventet begav jag mig till min sovplats som denna kväll var hos en dam i byn Wadi Musa, mysigt 😊
Fredagen bar på en mycket tidig morgon igen och alldeles för lite sömn, nästa plats på listan var öknen Wadi Rum. Väl framme mötte jag min guide och min kamel som jag skulle spendera dagen på. Kameler är för övrigt väldigt höga djur, jag som är lite svag för höjder tyckte först att det var lite läskigt, men jag vande mig snabbt. Innan jag hoppade upp på kamelen hjälpte min guide mig att knyta min nya keffiyeh på huvudet för att skydda mot solen. Det var en blåsig dag så den var även användbar att skydda mun och näsa med när det blåste sand på oss.
Dagen i Wadi Rum var näst intill perfekt, det var härligt väder och vacker utsikt. Dessutom är kameler ganska långsamma så det var väldigt stillsamt och ett härligt sätt att koppla av på, fick verkligen chansen att stressa ner ordentligt (har dock inte varit särskilt stressad i Amman över huvud taget, vilket förvånar mig!). Vid ett tillfälle skulle jag gå upp på en sandkulle för att titta på utsikten och min guide tipsade mig om att gå barfota för att sanden är då fin så det gjorde jag. När jag kom tillbaka var dock min ena strumpa borta, den var antingen blåst iväg eller blivit kamelmat, ingen vet, jag kommer aldrig få se den igen dock... 😞 tur att jag hade extra i väskan 😂 (det visade sig när jag kom att jag också tappat en pin från min väska och min älskade svarta halsduk 😭). På eftermiddagen kom vi fram till mitt camp där jag skulle tälta, dock väldigt lyxiga tält med sängar, men det var riktigt kallt! Inte särskilt förvånande om man är i öknen i december 😊
Morgonen efter delade jag en bil med en man från Kina och en tjej från Danmark tillbaka till Amman, eller hem som jag börjat kalla det vilket känns förvirrande. När folk på campingen frågade var jag bodde sa jag Amman, för att sen ändra mig till Sverige. Har verkligen börjat känna mig hemma här samtidigt som jag har riktigt grov hemlängtan. Jag saknar Robin och våra katter otroligt mycket. Jag saknar att ha värme i min lägenhet (det har man inte i Jordanien), jag saknar min spis (för jag och Anna lyckades att spränga vår gasspis idag, vi är okej och det var inte alls så dramatiskt dom det låter, men det var verkligen en läskig händelse då det kunde gått mycket värre). Jag saknar surdegsbröd och att kunna läsa allt i affärer. Jag saknar dock inte vädret, jag kommer att sakna hur vänliga alla är här, även främlingar. Jag saknar zoegas och kommer inte att sakna kanel-kardemumma-kaffet som dricks här. Jag kommer att sakna Anna enormt mycket, hon har varit ett enormt stöd för mig och det har varit så härligt att ha någon att komma hem till på kvällarna.
Men än har jag några dagar kvar så nu gäller det att krama ur så mycket jag bara kan! 🙌👊 skickar med ett axplock bilder! Det är tyvärr väldigt svårt att ladda upp bilder via blogg.se appen, det tar lång tid och funkar oftast inte..
4 kommentar(er)
